Caroline

Jag är beroende av att saker och ting ska hända och vill aldrig fastna i en vardag.
Jag gillar att hångla som om det är första gången man kysser honom. som att inte förvänta sig något annat än den där doften genom näsan.
Jag äter ofta sushi, minst en gång i veckan men jag skulle kunna leva på det. frukost, lunch och middag.
Jag säger ja till ungefär allt faktiskt. jag är positiv till alla fester, äventyr, möten, upptåg, resor och så vidare. det är inte alltid bra, men jag får sån ångest av att säga nej till saker.
Jag ger mig sällan in i djupa diskussioner om saker som politik, feminism, dödshjälp osv. Jag bryr mig helt enkelt inte tillräckligt.
Jag duktig på att styra upp saker. resor, fester, presenter, sånt.
Jag stör mig på människor som är egoistiska och bara har sitt eget intresse i åtanke. Jag stör mig allra mest på människor med dålig attityd och förhållningssätt och som skyller på/blir rättfärdigade med att dom har dåligt självförtroende

Jag läser böcker om kärlek och bara böcker om kärlek.
Jag är vackrast när jag är lycklig, nyduschad och nysminkad. 
Jag skrattar åt killgängshumor.
Jag är en typisk romantiker som tror på den där jag-kan-inte-andas kärleken.
Jag har aldrig åkt Balders på Liseberg men stått i kön två gånger och klättrat över tåget för att jag fegat ur.
Jag är lycklig över att mina vänner är de bästa i världen och att jag lärt mig hur viktiga de är.
Jag trivs inte när min vardag är trist och händelselös.
Jag är dålig på att spendera tid ensam med mig själv.
Jag är rädd för att bli äldre och växa upp. Men framförallt för att jag ska bli äldre o växa upp utan att vara lycklig.
Jag älskar att hamna på galna fester, ha spontana tvåmannakonserter inför ofrivillig publik, sova sked o bli pussad på nacken.dansa.vin.nätter.sommar.
Jag uppskattar när jag träffar nya människor som får mig att skratta så jag ramlar av stolen.
Jag tror på de mest hopplösa människorna för jag vägrar tro att någon är elak rakt igenom och vill tro att alla har en fin sida.

Igår var Anna hemma hos mig o tvättade. Medans vi varit nere i tvättstugan så hade shear genius på femman slutat och bytts ut till ett program som jag inte vet vad det hette däremot är jag mer än väl medveten om vad det handlade om!!! Vi sattes oss i soffan o började slö titta på programmet. Jag förstod ganska snabbt att det var en dokumentär och av dömma av rösterna så var det dessutom en brittisk dokumentär.....o jag hatar brittiska deppiga dokumentärer (tänk; the nanny, unga mödrar osv.)!!

Anna tyckte det verkade intressant så vi fortsatte titta trots mina protester...o dokumentären visade sig handla om gravida kvinnor som skulle föda hemma...utan hjälp....bara dom, ungen i magen o sin partner! Helt stört! Men ändå ganska intressant o vi satt o var småupprörda på dessa idioter till kvinnor. Men så plötsligt helt utan förvarning får vi ses en heminspelad (eftersom det var olagligt för filmteamet att närvara) film på hela förlossningen. Tänk er en helt naken halv ful kvinna sitta i en plast bassäng i sitt vardagsrum med  magen i vädret o krysta, stoppa upp fingrarna mellan benen för att sedan yttra orden "nu är han påväg jag känner en liten tofs" sen får man se hela processen då barnet sakta tar sig ut ur sin mamma.....man får se massor med blod och navelsträng och bröst och pubishår och slem och ALLT du kan tänka dig men inte vill behöva tänka på! Vi fick inte bara se en förlossning utan 3 st!!!!!!!

Jag och Anna satt som förstenade, sa inte ett ljud, bara stirrade (utan att blinka) på tvskärmen i flera minuter efter programmet var slut....

OMG.....mental image go away.....
Mardrömmar i en vecka....check